last bitter song

På järnvägscaféet köper jag en espresso och två croissanter, bara för att expediten är gudomligt vacker. På tåget är hela huvudet fyllt av coconut records och en av deras låtar blir ledmotivet för min morgon i Zürich. Min helg i den stora staden. Två dagar av musik och lera. Trots smutset och leran som kryper sig in överallt så älskar jag det. Hoppandes med mina gummistövlar till världens bästa låtar och känna lyckoruset och närheten till tårarna. Söndagsnatten är kall och regnet slår mot spårvagnen på vägen hem. När all lera är nedsköljd i vasken suckar jag över att ännu en festival är förbi.