två små delar av något stort
nej, jag får liksom ingen ordning. Förstår inte hur motivationen kan släppa med en gång. I min egna lilla värld, där sitter jag ensam med min musik, ingenting annat existerar och det är så himla underbart och fantastiskt.
nej, alla mina drömmar, förhoppning, förväntningar krossas. de är inte realistiska, det kommer inte funka. verkligen, allting är omöjligt, är du dum i huvudet. nej, jag är inte som du. jag tänker inte passa in, det som gör mig lycklig är extrajobb och orimligt för dig. vet du att vi är olika? att jag aldrig kommer bli som du.
nej, jag har ingen ordning. på någonting. det är, ja. frustrerande och vackert.
ja, det tycker jag.
Kommentarer
Trackback
