skyldigheten

Jag skulle vilja ha någon att skylla allting på. Någon att skrika på. Någon som ser att det inte är bra. Ibland är det skönt när världen är liten som en såpbubbla. Det finns inte så mycket att bry sig om då.
Ensam och stå på egna ben. En vilja av att lägga sig ner.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0