dom hade mycket att säga

Idag fyller min älskade mamma år. Hon har fått skivor av mig. Min mamma är rolig som har en 'totally crush' på Martin Stenmarck. Men hon håller på att upptäcka mannen, L a r s  W i n n e r b ä c k. wooho. Igår var det apropå L a r s, dags för konsert. det var magiskt. Jag vet inte riktigt vart jag ska börja. Om det var för att jag lyssnade på mannen som sätter ord på alla känslor tillsammans med mina fina fina fina vänner som jag vet vänder och vrider på livet för att se var betydelsen finns. Eller om det var för att L a r s spelade så många bra låtar, blandade. Eller för att vi stod längst fram. Kanske alltihop. Det var alltihop. Konserter får mig alltid att ladda lite extra. Jag känner att jag klarar lite mer. Jag känner att det finns någon som förstår mig, som alltid går med mig. Kanske lite som att tro på Gud. Tanken slog mig igår att på konserter samlas flera hundra personer som har en sak gemensamt. Det är en lite sällsynt tanke. En kväll med bra musik, världens finaste flickor ger tillsammans en tro på att allting kommer gå bra. Jag sitter dessutom med en ny hårfärg. Det är väldigt wierd. Men roligt. Om några dagar kommer det bli riktigt bra. Jag ska nog inte hålla på att leka amatör-frisör.

Det är dessutom sista dagen på lovet idag. Jag har hur mycket som helst att ta tag i. Men det kommer. Jag ska. Men inte riktigt nu. Nu ska jag fortsätta att läsa min Madonna Biografi, ta en dusch, dricka kaffe och pyssla om min lilla ängel, hund, Axel.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0